stockholmthewayiknowit

Vinter:
nivôse (från latinets nivosus, "snöig") med början den 21, 22 eller 23 december
pluviôse (från latinets pluviosus, "regnig") med början den 20, 21 eller 22 januari
ventôse (från latinets ventosus, "blåsig") med början den 19, 20 eller 21 februari

Vår:
germinal (från latinets germen, "säd") med början den 20 eller 21 mars
floréal (från latinets flos, "blomma") med början den 20 eller 21 april
prairial (från franskans prairie, "äng") med början den 20 eller 21 maj

Sommar:
messidor (från latinets messis, "skörd") med början den 19 eller 20 juni
thermidor (från grekiskans thermos, "varm") med början den 19 eller 20 juli
fructidor (från latinets fructus, "frukt") med början den 18 eller 19 augusti

En månad hade 30 dagar, med 3 tiodagarsveckor vilket ger 360 dagar per år. Vart fjärde år skulle ett "skottår" inträffa och sex stycken "skottdagar" lades till. 

Förutom trixandet med kalendern så infördes även en ny indelning av dygnet. Ett dygn var indelat i 10 decimal, "timmar" som i sin tur var indelades i 100 decimal, "minuter" och som vardera indelades i 100 decimal, "sekunder". 


Såhär kunde en klocka från revolutionens tid se ut.
Bild lånad från Google.

Både kalendern och dygnsindelningen avskaffades efter bara några år på grund av att de uppfattades som krångliga och att den inte överensstämde med rytmen i handelns mässor och jordbrukets marknader.

Källa: svenska Wikipedia